Till stöd för utvecklingen av integrationsutbildningen och lagberedningen behövs statistik

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 28.5.2025 9.50 | Publicerad på svenska 9.6.2025 kl. 10.29
Typ:Kolumn
Laura Ruuskanen, specialsakkunnig, ANM
Laura Ruuskanen, specialsakkunnig, ANM

Enligt statsminister Petteri Orpos regeringsprogram baserar sig integrationspolitiken på språkinlärning, arbete och introduktion i det finländska samhället och iakttagande av reglerna i det. Regeringsprogrammet innehåller flera skrivningar som gäller invandrares språkkunskaper och påvisande av deras språkkunskaper. De viktigaste av dessa är kraven på språkkunskaper för att få arbetsmarknadsstöd på nuvarande nivå och permanent uppehållstillstånd.

Statistiken över de språkkunskapsnivåer som uppnåtts inom integrationsutbildningen är nyttig bakgrundsinformation för beredningen av skrivningarna i regeringsprogrammet och utvecklingen av integrationsutbildningen.

I integrationsutbildningen för invandrare eftersträvas språkkunskaper på nivå B1.1, men det har funnits lite tillförlitlig information om de språkkunskapsnivåer som uppnåtts inom utbildningen. Enligt statens revisionsverk uppnådde knappt 35 procent av de invandrare som avslutat integrationsutbildningen språkkunskapsnivån B1 år 2013–2016 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språkkunskaper. Denna statistik berättar dock inte på ett tillförlitligt sätt uttryckligen om de språkkunskapsnivåer som uppnåtts i integrationsutbildningens slutskede, eftersom granskningen omfattade alla utbildningsperioder, inte bara de sista utbildningsperioderna i integrationsutbildningen. I granskningen ingick dessutom bland annat de nivåer på språkkunskaper som de som studerat i grundläggande utbildning för vuxna och de i utbildning i läs- och skrivfärdighet uppnått samt de nivåer på språkkunskaper som de som avbrutit utbildningen uppnått.

Insamlad information om språkkunskaperna hos dem som genomgått integrationsutbildning

Tillförlitlig information om språkkunskaperna hos dem som avslutat integrationsutbildningen behövs dock för att utveckla integrationsutbildningen. Arbets- och näringsministeriet har därför samlat in information om de nivåer på språkkunskaper som uppnåtts av de studerande som slutfört slutskedet av integrationsutbildningen via närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Cirka 4 500 personer slutförde en cirka ett år lång integrationsutbildning som ordnades i form av arbetskraftsutbildning både 2022 och 2023. Av dem

  • uppnådde 32 procent nivån B1.1 eller högre
    • 25 procent uppnådde exakt nivån B1.1 och 7 procent uppnådde en högre nivå, dvs. B1.2–B2.1
  • uppnådde 59 procent nivån A2 (nivåerna A2, A2.1 och A2.2)
    • 37–41 procent uppnådde nivån A2.2, som är nivån före målnivån B1.1 i integrationsutbildningen
  • låg 9 procent kvar under nivån A2 (nivåerna 0–A1.3).

I uppföljningen granskades kompetensnivåerna 0–B2.1 och utbildningsperioderna 3–4, dvs. utbildningsperioderna i slutet av integrationsutbildningen. De fyra olika delområdena av språkkunskaperna rapporterades inte separat, utan endast lärarnas allmänna bedömningar av personens språkkunskaper granskades.

Studerande framskrider i olika takt

De språkkunskapsnivåer som uppnåtts inom integrationsutbildningen varierar naturligtvis beroende på hur grupperna framskrider och de studerande. I de grupper som framskrider långsamt och behöver mer stöd uppnådde 66–74 procent av de studerande nivån A2. I grupperna med studerande som går snabbt framåt och akademiskt utbildade uppnådde 62–73 procent av dem som slutfört integrationsutbildningen minst målnivån för B1.1 (nivåerna B1, B1.1, B1.2 eller B2.1).

I fråga om utbildningar som avslutades 2024 kunde endast integrationsutbildningarna i huvudstadsregionen granskas.  Värt att notera var att 89 procent av dem som går snabbt framåt och är akademiskt utbildade uppnådde minst nivån B1.1.

I typiska fall är de studerandes språkkunskaper ojämna, vilket innebär att till exempel hörförståelsen kan vara betydligt starkare än till exempel den skriftliga framställningen. Granskning av statistiken lyfter inte fram skillnader i de olika delområdena av språkkunskaperna hos dem som genomgått integrationsutbildning som ordnats i form av arbetskraftsutbildning.

De språkkunskaper som uppnåtts i integrationsutbildningen motsvarar de nivåer som uppnåtts i studentskrivningarna i medellång svenska

Studier i finska inom integrationsutbildningen för vuxna invandrare kan naturligtvis inte direkt jämföras med studier i svenska i grundskolan och gymnasiet för finländska barn och unga. Jämförelsen hjälper dock att utforma de nivåer på språkkunskaper som uppnåtts inom integrationsutbildningen.

Målnivån B1.1 i integrationsutbildningen är densamma som målnivån för medellång svenska i gymnasiet. Studierna i medellång svenska inleds i grundskolans sjätte klass. Av de finländare som skrev provet i medellång svenska uppnådde endast cirka 29 procent av examinanderna en nivå som motsvarar nivån B1.1 i studentskrivningarna våren 2012. Enligt språkforskarna tar det för många som lär sig ett annat språk över tre år att nå denna nivå, och inte heller den mest högklassiga språkutbildningen kan obegränsat försnabba inlärningsprocessen.

Laura Ruuskanen, specialsakkunnig, enheten för arbetskraftsinvandring och integration vid arbets- och näringsministeriet